Wiwi-Anne Johanssontag:,2008:/232008-12-11T13:20:39ZMovable Type 3.32Anders Borg om avgifterna till a-kassantag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.21982008-12-11T13:11:39Z2008-12-11T13:20:39Z Så fick vi då besked av Anders Borg under riksdagens frågestund nyss. Höjningen av a-kasseavgiften var inte bara för att tvinga ut folk till jobb som inte finns. Den var och är också till för att stärka statskassan. Ja,...Wiwi-Anne Johansson
Så fick vi då besked av Anders Borg under riksdagens frågestund nyss. Höjningen av a-kasseavgiften var inte bara för att tvinga ut folk till jobb som inte finns. Den var och är också till för att stärka statskassan. Ja, det är ju nödvändigt om man ska ha råd att sänka skatterna för högavlönade och ta bort fastighetsskatten på lyxhus. Klart besked alltså från hästens egen mun att det är arbetslösa som ska betala för rikas skattesänkningar. Vi måste byta regering!]]>
Magstarkt av Vattenfalltag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.21252008-11-13T15:34:10Z2008-11-14T09:05:28ZPå fredag och lördag kommer Vattenfall till Stockholm med sina 100 000 orangea figurer i sitt så kallade klimatinitiativ för att inta Kungsträdgården. Med sig har Vattenfall 100 000 orangea figurer som var och en representerar en europé som skrivit...Wiwi-Anne JohanssonObs ironi av Greenpeace
Det är magstarkt att Vattenfall, som inte precis är världsledande på klimatområdet, nu gömmer sig bakom en rad klimatkrav och sina orangea figurer för att låtsas omsorg om klimatet. Vattenfall tar hem gigantiska vinster och eldar på i sina tyska kolkraftverk utan att göra några större investeringar i hållbara energilösningar.
]]>
Enligt Världsnaturfondens lista ”Dirty Thirty” som publicerades för ett år sedan låg Vattenfall på denna inte imponerande lista av Europas trettio värsta miljöbovar. Enligt tidningen Ny Tekniks kartläggning av energiföretagens forskningsinvesteringar lägger Vattenfall bara ner 0,5 promille av sin omsättning på forskning för att driva på och hitta nya och hållbara energilösningar.
Det hela måste vara ett både tidigt och dåligt aprilskämt.
Sverige - det nya DDRtag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.19922008-06-18T12:28:12Z2008-06-18T12:53:43ZSå skriver Rune Lanestrand, välkänd småbrukare i Väst, på Aftonbladet Debatt idag. Jag kunde inte ha skrivit det bättre själv. Nåja. Bra rutet men tyvärr kommer den att röstas igenom hör i kammaren idag iförd några kosmetiska förändringar. Storebror ser...Wiwi-Anne Johansson
Aftonbladet Debatt idag. Jag kunde inte ha skrivit det bättre själv. Nåja. Bra rutet men tyvärr kommer den att röstas igenom hör i kammaren idag iförd några kosmetiska förändringar. Storebror ser oss och det grundlagsskyddade källskyddet försvinner. Sorgligt.]]>
Mitt anförande i FRA-debatten
Precis innan jag skulle ha mitt inlägg talade Fredrick Federley och kallade försvarsministern till talarstolen för att ställa en fråga. Uppgjort sedan tidigare givetvis. Då kom återremiss och kontroll av kontrollanten upp. Lite tumultartat och därav lite snurrig inledning. Men det klarnade snart.
Anf. 180 WIWI-ANNE JOHANSSON (v):
Fru talman! Jag har stor respekt för Fredrick Federleys inlägg och hans vånda i det här ärendet. Jag kanske inte har lika stor respekt för hans vånda när det gäller att stiga upp och beskriva den. Sedan utspelar det sig stor dramaturgi som man ibland skulle kunna vara avundsjuk på här.
Jag vill bara säga att vi i sak inte har sett att någonting har hänt. Man talar om vissa förstärkningar. Det skulle vi väl kunna tycka vore bra. Men, som sagt, i morgon är i morgon. Vi har inte röstat ännu, och hotet mot vår integritet finns fortfarande kvar.
Det som är sagt är att vi ska kontrolleras mer, övervakas mer. FRA ska få rätt att avlyssna alla telefonsamtal, all e-post, alla fax och alla sms som korsar Sveriges gränser.
Som vi nu vet handlar det inte om att kolla människor som är misstänkta för något brottsligt. Nej, alla ska kontrolleras – du och jag, mamma, pappa, syskon, kusiner, kompisar och vänner.
Blir det ett ja till regeringens förslag riskerar vi nu en övervakningslag som strider mot grundläggande demokratiska rättigheter, som upphäver meddelandeskyddet och därför undergräver press- och yttrandefriheten i Sverige.
Som journalist måste jag kunna garantera skydd för den som lämnar mig uppgifter. Som medborgare i Sverige måste jag ha rätt att kunna yttra mig utan att bli avlyssnad.
Som medborgare, var som helst i världen, måste jag kunna lämna tips till redaktioner, också i Sverige, utan att bli avlyssnad och riskera att bli avslöjad som uppgiftslämnare.
Sverige riskerar att isoleras från viktiga kontakter med resten av världen.
Jag delar Författarförbundets och Journalistförbundets och europeiska journalistföreningens oro för att personliga uppgifter om tiotusentals alldeles vanliga, hederliga och laglydiga människor kommer att hamna i sekretesskyddade statliga databaser.
Vem tror på fullt allvar att ny teknik kan skilja hederliga medborgare från skurkar? Självklart kommer misstag att begås. Oskyldiga kommer att drabbas. Oskyldiga kan komma att få tillgångar konfiskerade. Oskyldiga kan komma att råka illa ut i sina hemländer på grund av svensk elektronisk spaning. Var så säker! Vem tror på fullt allvar att inte uppgifter om politisk aktivitet eller mycket privat information, till exempel om sjukdomar, kan komma att läcka ut?
Även inom FRA är det faktiskt människor som ska hantera uppgifterna, och risken för att informationen kan missbrukas är uppenbar.
Det är känsliga uppgifter som man kan fiska fram och därför eftertraktade uppgifter som kan säljas. Tjänstemän kan bli föremål för utpressning och mutor. Sådant har hänt förr.
FRA liknar sökbegreppen vid fiskekrokar som sänks ned i en flod. En del fiskar fastnar, medan andra slinker igenom för gott. Jag skulle vilja säga att för en fångad ful fisk kommer hundratals – ja, tusentals – oskyldiga fiskar att fastna och få problem utan att vara skyldiga till något brott. För andra tiotusentals eller miljoner handlar det om att den personliga integriteten kränks, dagligen.
År 1973 avslöjade Folket i Bild/Kulturfront hur Säpo och den dittills okända informationsbyrån IB registrerade människor med vänsteråsikter, ofta med illegala metoder. Jan Guillou och Peter Bratt som stod för avslöjandet dömdes båda till fängelse för sina avslöjanden. Makten visade sin arrogans på 70-talet.
År 2008 visar makten återigen sin arrogans i sin iver att i spåren efter den elfte september övervaka svenskar och alla som svenskar har kontakt med i andra länder.
På 70-talet var det vänsteråsikter som registrerades. På 2000-talet är det kanske religiösa åsikter eller både–och.
Hur ska människor som har flytt undan förföljelse på grund av politiska åsikter våga ta kontakt med släktingar och regimkritiker i sitt hemland? Och hur ska vi journalister kunna tro att de ska våga ta kontakt med oss på våra redaktioner?
Förslaget att låta FRA kontrollera alla samtal som korsar Sveriges gränser utgör det hittills mest upprörande exemplet på den utveckling mot det storebrorssamhälle som den något hysteriska USA-ledda kampen mot terrorismen hotar att leda till.
Lagförslaget utgör ett hot både mot den personliga integriteten och mot pressfriheten. Återigen: Hur ska jag och andra journalister få tips till redaktionerna när meddelarfriheten i praktiken avskaffas genom signalspaningarna?
Det är dags att ta på sig trenchcoaten igen och träffa Deep Throat i garaget, som Woodward och Bernstein gjorde på 70-talet.
Det har citerats flitigt här i kammaren tidigare i debatten. Det har företrädesvis varit amerikanska tänkare. Jag tänker citera en svensk kvinna, nämligen Agneta Lindblom Hulthén, förbundsordförande i Svenska Journalistförbundet. Hon säger så här till TT i dag:
”Under hela 2000-talet har denna riksdag fattat beslut, på beslut, på beslut om tvångsmedel som urholkar grundlagen. Nu utdelar man det stora dödshugget mot källskyddet. Det är förfärligt. Jag kan inte förstå hur detta kan hända i Sverige.” Det sade hon till TT i eftermiddags. Hon tillägger: ” Det skulle ha varit en våt dröm för Stasi att ha de här möjligheterna”. Jag håller med. Det är ruggigt.
Svenska Journalistförbundet och Sveriges Författarförbund säger nej. Advokatsamfundet säger nej, Säpo och Rikspolisstyrelsen likaså.
Vilka är det då som säger ja? Jo, det är borgerliga politiker som annars säger sig värna den personliga integriteten och individens frihet. Det är dessa borgerliga politiker som nu blir förkämpar för inskränkningar i press-, meddelande- och yttrandefrihet i Sverige. Var finns nu alla liberaler som värnar de liberala idéerna?
Fru talman! Jag ska avsluta med att läsa ur ett av alla de hundratals mejl som vi alla har fått i frågan:
Jag kan inte förstå hur en demokratiskt vald representant i den svenska riksdagen kan stödja ett förslag för uppsamling och lagring av all modern kommunikation. Tidigare generationer svenska politiker har ju tvärtom skapat lagar för att säkra medborgarnas fri- och rättigheter.
Fru talman! Jag kan inte heller förstå det. Jag yrkar därför avslag på punkt 1 i betänkandet.
Taktisk reträtt men samma gamla FRA – förslagtag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.19872008-06-17T23:42:36Z2008-06-17T23:59:52ZEfter åtta timmar och många debattinlägg kom så kuppen. Eller om man så - vill det dramaturgiska inslaget i FRA – debatten. I kammaren steg viskningarna till rop och under Fredrick Federleys inlägg fattade vi alla att något taktiskt var...Wiwi-Anne Johansson
Alice Åström och andras inlägg. Du är värd det]]>
Federleys och Annie Johanssons heder ska säkras. Precis som den borgerliga alliansens. Vi har ändrat något . Oklart vad. Men vi har alla räddat ansiktet. Tyvärr räddas inte den personliga integriteten, press- och meddelarfriheten eller tryckfriheten. Men viktigast är väl regeringens ansikte. Låt er inte luras! Fortsätt protestera!
FRA och hotet mot vår integritettag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.19842008-06-16T22:31:31Z2008-06-16T23:12:45ZEn paranoid regering är nu på gång med att signalspana allt vad de orkar på varenda svensk och annan som har kontakt med oss från ett annat land. Vi behöver inte ens vara misstänkta för något brott. Om FRA-förslaget går...Wiwi-Anne Johansson
European Federation of Journalists]]>
Jag kommer att tänka på 70-talet när Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade hur SÄPO och den hemliga IB - informationsbyrån, hemligt och ofta illegalt spanade och registreade personer med vänsteråsikter. Guillou och Bratt dömdes till fängelse. De som stod för den illegala registreringen stod i maktens tjänst och var höjda över alla misstankar om brott. Så var det då.
Idag kanske det inte är vi med vänsteråsikter ska registreras särskilt av FRA - men osvuret är bäst. Idag är det kanske muslimer som ska kontrolleras, registreras och övervakas. Som det presumtiva hot de alla tycks utgöra i USA: s och därmed också i Sveriges ögon. Eller så är det både och.
Som medborgare var som helst i världen måsta jag kunna lämna tips till redaktioner – också i Sverige – utan att bli avlyssnad och riskera att bli avslöjad som uppgiftslämnare. Sverige riskerar att isoleras från viktiga kontakter med resten av världen.
Jag delar Författarförbundets oro för att personliga uppgifter om tiotusentals alldeles vanliga, hederliga och laglydiga människor kommer att hamna i sekressskyddade statliga databaser. Och vem tror på fullt allvar att ny teknik kan sålla hederliga medborgare från skurkar? Självklart kommer misstag att begås – oskyldiga kommer att drabbas av felaktiga slutsatser. Oskyldiga kommer att få tillgångar konfiskerade. Oskyldiga kommer att råka illa ut i sina hemländer på grund av svensk elektronisk spaning. Var så säker.
Och vem tror på fullt allvar att inte uppgifter om politisk aktivitet eller mycket privat information som sjukdomar inte kan komma att läcka ut? Även inom FRA är det människor som ska hantera uppgifter. Risken för att information kan missbrukas är enorm.
Känsliga – och därför eftertraktade uppgifter – kan säljas. Tjänstemän kan bli föremål för utpressning och mutor. Det har hänt förr.
Hur ska människor som flytt undan förföljelse på grund av politiska åsikter våga ta kontakt med släktingar och regimkritiker i sitt hemland?
Riksdagen kommer inte att ha överblick över vad beslutet kommer att innebära eftersom eftersom försvarsunderrättelseverksamhetens mandat inte är klart avgränsat. Det är helt oacceptabelt eftersom frågan rör mänsliga fri- och rättigheter.
Förslaget att låta FRA kontrollera alla samtal som korsar Sveriges gränser utgör det hittills mest upprörande exemplet på den utveckling mot ett storebrorssamhälle som den hysteriska och USA-ledda kampen mot terrorismen hotar att leda till.
Lagförslaget utgör ett hot både mot den personliga integriteten och mot press- och yttrandefriheten.
Svenska Författarförbundet säjer nej, Svenska Journalistförbundet säjer nej, Advokatsamfundet säjer nej.
Jag, och alla i vänsterpartiet, kommer att röst anej till FRA-förslaget på onsdag. Kommer det att finnas fyra borgerliga ledamöter som i praktiken vågar rösta enligt retoriken?
Klimattaxa mer än en vild idétag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.19652008-06-08T22:22:14Z2008-06-08T22:31:18ZVem tror att miljöbilspremier minskar bilismen och utsläppen av koldioxid? Svar - regeringen. Vi i vänstern har en smartare lösning. Nämligen klimatttaxa. Läs min, Lars Ohlys och Peter Pedersens debattartikel i Aftonbladet....Wiwi-Anne Johansson
Aftonbladet.]]>
Kongressentag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.19642008-06-08T20:28:44Z2008-06-08T22:32:59ZHär kan du kolla vad som hänt på vår kongress....Wiwi-Anne Johansson
kongress. ]]>
Osmaklig ministertag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.19602008-06-05T13:48:56Z2008-06-05T14:00:42ZI en debatt om förbud mot att utnyttja djur sexuellt gav sig jordbruksminister Eskil Erlandsson ut på hal is. Läs artikeln i Expressen...Wiwi-Anne Johansson
Expressen]]>
Kamp för svenska modellentag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.19082008-05-01T10:00:00Z2008-05-02T15:28:36Z1 maj i Mölndal på Alberts Torg i ok vårväder. Regn. Huvudteman i mitt tal var kampen för att få behålla den svenska modellen och inte låta juristerna i EU bestämma. Tillbaka till forntiden för kvinnorna gäller för regeringen. Läs...Wiwi-Anne Johansson
1 maj i Mölndal på Alberts Torg i ok vårväder. Regn. Huvudteman i mitt tal var kampen för att få behålla den svenska modellen och inte låta juristerna i EU bestämma. Tillbaka till forntiden för kvinnorna gäller för regeringen.
Läs hela talet
Kamrater, mötesdeltagare
Mitt första förstamajfirande minns jag bara delar av. Det var många år sedan. Men jag minns att det var kallt och jag vet alldeles bestämt att det var i Trollhättan. Vem som talade då minns jag inte men det har blivit många förstamajtåg sedan dess och många minnen. Jag minns C-H Hermansson särskilt. C-H talade i Maria Alberts park i Trollhättan. Det var en sådan förstamaj – med tal av C-H i Trollhättan som jag på allvar förstod att politik är viktigt – också för mig. Det var då jag förstod att politik är något för alla – att politik formar våra liv – att vi formar politiken - tillsammans. Det var då jag på allvar förstod att hjärtat faktiskt sitter till vänster. Att vänsterpolitik är riktigast. Att en annan värld är möjlig. Att tillsammans är förändring möjlig.
Från Maria Albert Park i Trollhättan till Alberts Torg i Mölndal har många år passerat. Några här firar kanske 1 maj för första gången - andra har gjort det i decennier. Oavsett vilket förenas vi här i dag i Mölndal. Vi förenas med 1 maj-demonstranter världen över i en dröm om att en annan värld är möjlig. Det låter högtidligt – men 1 maj är en högtidlig dag.
Kamrater, mötesdeltagare
1 maj är en dag för internationell solidaritet och vi firar 1 maj i år därför att vi vägrar låta USA bestämma vilken värld vi vill ha, vi vägrar tillåta borgerliga ledarredaktioner att sätta gränser för våra drömmar, vi accepterar inte att liberala ekonomer avfärdar vår kamp som orealistisk. Vi vill värna demokratin och i demokratins namn värna ordets makt.
”USA:s ockupationer och den svenska utrikespolitiken, hade inte varit möjlig att försvara utan ett stort mått av nyspråk. Plundring av ett lands naturresurser beskrivs som demokratisering. Hemliga fängelser ett försvar för de mänskliga rättigheterna. Ockupation är frihet. Bombmattor är befrielse. Krig är fred. Det är ett nyspråk som skulle imponerat på Storebror i George Orwells bok 1984.”
Så sa min partikamrat Hans Linde i sitt tal på femårsdagen av USA:s krig mot Irak. Träffsäkert formulerat.
Den borgerliga regeringen påstår att det inte längre pågår en väpnad konflikt i Irak och skickar tillbaka irakiska flyktingar. Utvisningar som tillfälligt stoppats av Jordanien som kräver visum. Idag finns bara en flygväg till Irak. Den går via Amman i Jordanien. Irakier i Sverige som ska utvisas får en tillfällig frist. En tillfällig frist i avvaktan på att skickas till Irak där kriget pågår – sedan fem år. USA:s bombanfall i Irak ökade med 500 procent förra året.
USA:s ockupation av Irak är ingen befrielse. Hemliga fängelser inget försvar för de mänskliga rättigheterna. Krig är krig och inte fred. Vi har samlats denna 1 maj här i Mölndal och världen över därför att vi har drömmar, därför att vi tror på fred, demokrati och rättvisa och solidaritet.
Kamrater, mötesdeltagare
Vi har en moderatledd regering och det märks. Det är samma gamla höger som alltid. Att det inte är ett nytt arbetarparti är uppenbart. Att vara mer höger än gamla högerpartiet kan bara nya centerpartiet tävla om – Stureplanscentern med Maud Olofsson i spetsen. Tillsammans ser de som sin främsta uppgift att tjäna de rika och bekämpa de fattiga, pensionärer och sjuka.
I Sverige pågår en jakt. Det pågår en jakt på sjuka. Det pågår en jakt på arbetslösa. Det pågår en jakt på våra kollektivavtal. Det pågår en slakt på vår gemensamma egendom. Våra gemensamt ägda företag säljs ut. Skolor reas ut till hugade rektorer och lärare till vrakpris. Svenska folket vill inte göra om fler kommunala skolor till friskolor. Enligt en undersökning som fackförbundet SEKO gjort och som presenterades i GP igår tycker 64 procent av svenska folket att det är ett dåligt förslag. Närmare 80 procent vill att staten ska bygga ut vår gemensamma infrastruktur. Regeringen saknar stöd för sin politik.
Klimatförändringarna möts med fler motorvägar och färre järnvägsbyggen. Klimatberedningens arbete – där jag själv deltog - kastades i soppåsen innan den var färdig. Internationella forskningsrådets rekommendationer för hur mycket fisk som kan tas upp negligeras. Sista torsken har snart dragits upp men jordbruksministern slår dövörat till för forskarnas rop om stopp för torskfiske. För i Sverige regerar marknaden. I EU regerar marknaden.
De riktigt rika ska ha mest. Det är dessa, de rikaste, denna överklass som nu får sina hem städade – med hjälp av våra skattepengar. Lågavlönade kvinnor ska återigen ta rätt på skiten hemma hos förmöget folk innan de går hem till sig och utför samma syssla. Eller är det någon som tror att en lågbetald städerska kommer att ha råd att anlita en annan städerska till sitt eget hem? Nej, en så tokig tanke. Men det var väl inte heller själva idén. Men så förstärks istället klassamhället. Det är det som är själva idén.
Kamrater, mötesdeltagare
I det nya tuffa Sverige växer klyftorna med rasande fart. Sjukdom är numera saklig grund för uppsägning. Efter sex månader kan du sägas upp. Så håll dig frisk - och lönsam, lille vän.
Aftonbladet skriver om Heidi som ramlat i en trapp och skadat foten. Av Försäkringskassan får hon veta att hon kan jobba med foten i högt läge. Det kunde hon inte. Heidi gick två månader utan sjukpenning.
Sandra, fick gå på kryckor av smärtor vid graviditet men fick nobben av Försäkringskassan. Försäkringskassan tyckte hon kunde fortsätta sitt jobb som personlig assistent. Det kunde hon inte.
Men så förbättrar Försäkringskassan och regeringen sin statistik. Ohälsotalet har sjunkit med tio procent sedan december 2006. Tacka för det. Men är det samma sak som att vi blivit friskare? Nej, men piskade. Sjuka ska jobba – eller trilla ur statistiken.
Piskade blir också de deltidsarbetslösa. 260 000 är deltidsarbetslösa – de flesta kvinnor – de flesta ofrivilligt deltidsarbetslösa. De allra flesta jobbar inom vården. Fler kvinnor än män arbetar deltid men vill inget hellre än ha jobb på heltid. Nu kan den som tidigare haft heltid men ofrivilligt tvingats till deltid inte stämpla upp till heltid mer än 75 dagar.
Vad blir då valet – stämpla på heltid eller lön på deltid? Regeringens arbetslinje är krokig och cynisk.
Kamrater, mötesdeltagare
Regeringens cyniska politik har skapat en stor grupp nyfattiga. Gruppen domineras av kvinnor. De har fått sänkt sjukpenning, lägre a-kassa, kortare a-kasseperiod för den som inte får heltid. Men rika slipper förmögenhetsskatt och förmögna friska män får skattesubventionerad hemhjälp. Detta kamrater – är helt absurt. Opinionssiffrorna talar sitt tydliga språk – men regeringen ångar på.
Nej, Sverige behöver en regering som tar strid för höjda löner till kvinnor som är felavlönade.
Men när det nu bränner till och Vårdförbundet tar strid för rättvisa löner är det tyst. Vårdpersonal har subventionerat välfärden med sina egna låga löner länge nog. Nu får det vara slut på rean! Vi politiker måste ta vårt ansvar som arbetsgivare och se till att höja kvinnors löner. Stå på er syrror! Ni har stöd av svenska folket.
Skattesänkningarna har det inte. Mer än 90 procent av svenska folket vill hellre ha bättre kvalité i äldreomsorgen än sänkt skatt. Samma gäller för skola och sjukvård. Mer än 90 procent vill ha bättre kvalité i skolan och sjukvården istället för sänkt skatt. Det visar en undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting genomförde nyligen. Men regeringen tutar på och fryser bidragen till kommuner och landsting.
Kamrater, mötesdeltagare
Sverige behöver en regering och en politik för jämställdhet. Regeringen Reinfeldt gör tvärtom och jämställdheten går kräftgång. Närmare 60 procent av skattesänkningarna går till män. Finansminister Anders Borg har själv sagt att han mer eller mindre ser det som en förutsättning att en lågavlönad kvinna är gifte eller sambo med en högavlönad man.
Hemmafrun ska tillbaka och subventioneras via skatten. 3000 kronor i månaden för den som stannar hemma. Tror någon i regeringen att en man stannar hemma för 3000 i månaden? Tror någon i regeringen att en ensamstående mamma kan klara sig på 3000 i månaden?
Det är jämmerligt ställt med regeringens jämställdhet. Det här är regeringen som tycker det räcker att byta skyltar på övergångsställen. Herr Gårman byts till Fru Gårman. Det tycks vara ett riktmärke också för regeringens jämställdhetspolitik. Regeringens syn på jämställdhet är i sanning sorglig.
Därför demonstrerar vi tillsammans denna 1 maj.
Kamrater, mötesdeltagare
När facket tar strid för sina medlemmars rättigheter kallas det maffiametoder. Och det är kanske inte så konstigt att fackligt arbete och kollektivavtal känns lite jobbigt om man aldrig behövt fackets styrka bakom sig för att få en värdig lön och rimlig arbetsmiljö.
Men just nu står hela den svenska modellen med kollektivavtal på spel. För den antifackliga regeringen får finfin hjälp av EU i jakten på att sänka lönerna och försvaga de fackliga organisationerna. EG-domstolen har i tre domar – Lex Britannia, Lavaldomen och Rüffertdomen, slagit fast att det är helt i sin ordning att arbetsgivarna konkurrerar med låga löner.
Lavaldomen innebär att EU begränsar strejkrätten, att EU är emot principen om lika lön för lika arbete, att kollektivavtalen försvagas, att lönerna i Sverige pressas nedåt, att facken försvagas och företagens makt på arbetsmarknaden ökar rejält.
Vänsterpartiet har som enda parti krävt att Sverige måste få juridiskt bindande garantier för den svenska kollektivavtalsmodellen innan vi kan godkänna EU:s nya fördrag – Lissabonfördraget.
För mig och alla vänsterpartister är det oacceptabelt och obegripligt att letter, polacker eller rumäner som jobbar i Sverige ska tjäna mindre än hälften av vad en svensk arbetare tjänar. Varför ska balter och polacker som arbetar i Sverige ha sämre arbetsförhållanden än svenska arbetare? Är det EU:s jurister som ska bestämma var gränsen för svenska kollektivavtal ska gå? Eller är det parterna på den svenska arbetsmarknaden
EU-domstolen sätter sig över både svenska och tyska lagar. EG-rätten sätter sig över internationella konventioner som utarbetats inom FN-systemet.
Reinfeldt och arbetsmarknadsminister Littorin hötter förstås med näven åt EU och kräver undantag för den svenska modellen i EU:s nya grundlag – Lissabonfördraget - som ska antas i höst? Att det var ironi – det förstod ni säkert. Nej, efter domen funderade regeringen i fyra månader och gav sedan direktiv till en utredare att analysera konsekvenserna av domen. Utredaren ska vara klar i mitten av december. Lissabonfördraget ska antas av riksdagen i höst. Regeringen vill alltså först godkänna fördraget. När det är gjort kan vi få reda på vad som händer med kollektivavtalen. Snacka om att köpa grisen i säcken – igen!
Men det är nu vi måste agera – i höst är det för sent.
Först reder vi ut det här med kollektivavtalen. Sen tar vi ställning till Lissabonfördraget. I den ordningen.
Vi i vänsterpartiet stod länge ensamma i vårt krav på undantag i fördraget. Men äntligen börjar saker hända.
Byggnads i Stockholm, Göteborg och Södra Skåne har vaknat. LO-distriktet i Stockholm och socialdemokraternas största distrikt, Skåne, kräver garantier för rätten till stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal. Vi välkomnar detta.
Det är bra att vi i vänsterpartiet inte längre är ensamma i den kampen.
Ensamma klarar vi den inte – men tillsammans med LO och socialdemokraterna klarar vi det. Jag vägrar tro att socialdemokraterna säljer ut den svenska modellen och öppnar för lönedumpning - med öppna ögon. Regeringen gör det - mer än gärna. Vänsterpartiet gör det inte. Socialdemokrater – ni måste vakna – nu handlar det inte längre om EU:s regler för gurkor. Det handlar om den svenska arbetarklassens framtid.
Kamrater, mötesdeltagare
Med EU:s nya grundlag – Lissabonfördraget – utökar EU sin makt på 100 områden. Den största överflyttningen av makt från Sverige till EU sedan vi gick med 1995. Vi måste kräva undantag för den svenska modellen först. Annars är vår svenska modell historia.
Regeringen – och socialdemokraterna – säger nej till en folkomröstning om fördraget – vänsterpartiet vill fråga folket.
Kamrater, mötesdeltagare
Om vänsterns röst för rättvisa, jämställdhet, fred och solidaritet ska höras måste vi bli många som tillsammans som bär fram den. Vi som säjer att en annan värld är möjlig – vi vet att vi kan förändra världen. Men ibland känns det långt både till vår och till val. Våren har kommit. Nästa år är det val – EU-val - låt oss kämpa mot regeringens och mot EU:s angrepp på den svenska modellen. Den kampen måste vi vinna!
Vi ses på barrikaderna!
Tack för mig!
Djurskydd inget för alliansregeringentag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.18702008-04-15T10:29:26Z2008-04-29T14:13:03ZDet finns mycket att oroa sig för i alliansregeringens Sverige. Förutom jakten på arbetslösa och sjuka har jakten på vinster inom jordbruket gjort livet sämre för minkar, vargar och alla de arter som finns på den så kallade rödlistan -...Wiwi-Anne Johansson
Det finns mycket att oroa sig för i alliansregeringens Sverige. Förutom jakten på arbetslösa och sjuka har jakten på vinster inom jordbruket gjort livet sämre för minkar, vargar och alla de arter som finns på den så kallade rödlistan - de djur som hotas av utrotning som art.
I debatten om djurskydd fanns ingen tröst att få.
Läs mitt anförande och replikväxling med Jeppe Johnsson, moderat.
Anf. 117 WIWI-ANNE JOHANSSON (v):
Herr talman! I alliansregeringens Sverige kommer alla i kläm lite grann, hörde jag nyss, och lite mer, kan man säga, på vissa områden.
Jag är en av många som är oroade över utvecklingen vad gäller skyddet av djur i Sverige, för den nu så inte nya regeringen har gjort det enklare att bland annat skjuta varg. Vargar skjuts nu utanför inhägnat område. Senast hände det för några dagar sedan i Värmland, en av flera under senare tid.
Samma regering har förbättrat villkoren för minkfarmarna och försämrat för minkarna mot Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets intentioner under förra mandatperioden. Vi ville ge dem större möjligheter till naturligt beteende, men det är nu ett minne blott.
Minkfarmarna gör nu stora pengar. Jag såg en blänkare i ett nyhetsprogram i tv häromdagen om att LRF nu uppmanar lantbrukare att satsa på minknäringen eftersom den ger så mycket pengar. Jag tycker att det är väldigt sorgligt att det nu är enklare att föda upp minkar och att de dödas endast för skinnets skull. Här går näringens behov före djurskyddet. Jordbruksministern kritiserar ibland andra länder för bristande djurskydd men vill ju inte ha något förbud mot till exempel pälsdjursuppfödning.
Både i går och i dag har djurrättsaktivister stått utanför Riksdagshuset för att väcka opinion mot att det faktiskt inte är förbjudet att sexuellt utnyttja djur. Man vill inte gärna tänka på det. Vi har nog alla blivit mejlbombade i frågan.
Som Carina Ohlsson sade förut kan vi inte rösta om det här i kammaren i dag, eftersom vi har ett så kallat förenklat förfarande. Men jag lovar att vi kommer att hålla på samma klara ståndpunkt, att vi är för ett förbud, som vi gjorde när vi diskuterade frågan förra året. Vänsterpartiet menade då, och det gör vi förstås i dag också, att vi måste lagstifta om ett sådant förbud. Vi kommer att återkomma, var så säkra. Men vi behöver allt det stöd vi kan få från djurrättsorganisationer också i den här frågan.
Det sägs ofta att vi i Sverige är världsbäst på djurskydd, men det första alliansregeringen gjorde var att lägga ned Djurskyddsmyndigheten, så jag är inte så säker på att vi är det. Till exempel kastreras svenska smågrisar utan bedövning. I Norge har det varit förbjudet i snart sex år. I Norge kastreras smågrisar av veterinär under bedövning. I Sverige kan i stort sett vilken amatör som helst göra det utan bedövning. Vi kan inte fortsätta så.
Regeringen gav nyligen Jordbruksverket i uppdrag att utreda frågan om att låta lekmän utföra kastrering, då med bedövning. Varför tittar man inte på hur det har gått i Norge, som faktiskt har sex års erfarenhet, i stället för att förhala frågan med en enda lång utredning? Det som förstås är billigast och enklast för bonden är att ha det som det är i dag, men det är definitivt smärtsammast för grisen. Återigen är det näringens behov som går före djurens skydd.
Herr talman! Alla grymheter står vi inte själva för i Sverige. Vissa låter vi faktiskt andra utföra. Däremot köper vi villigt in deras produkter. Jag tänker på den vedervärdiga slakten av sälungar, kutar, som Kanada är värst på. Kutarna klubbas, slås ihjäl och flås sedan, och många av dem flås levande. Hälften av dem har vi dessutom sett flås medan de fortfarande är vid medvetande. Sedan lämnar man dem för att självdö. Det är så vidrigt att det nästan är svårt att tänka på det. Och vidrigt säger vi nog säkert alla att det är, men vi importerar fortfarande skinnen. Det är ett hyckleri, menar jag, som vi måste sätta stopp för.
Vi måste stoppa all import av varor som en gång varit levande djur och som har utsatts för liknande fruktansvärda behandlingar. Det gäller sälskinn och det gäller också ull från Australien. Vi har sett hur baken skärs sönder på fåren utan bedövning och under hjärtskärande skrik.
Ett förbud mot import av katt- och hundskinn är på gång inom EU. Men varför vill inte alliansen införa ett förbud mot import av sälskinn och av ull från misshandlade får från Australien? Tycker alliansen att det räcker att jordbruksministern kritiserar hanteringen i Australien lite så där på lagom avstånd?
Vi säljer lever från tvångsmatade ankor och gäss, men vi tvångsmatar dem inte i Sverige. Man tvångsmatar ankor och gäss för att levern ska bli riktigt fet och förstorad, så att man ska få mycket att sälja. Och det ska tydligen vara en delikatess. Ja, tvångsmatning är förbjudet i Sverige, men import är tillåtet. Det är hyckleri återigen.
EG-kommissionens vetenskapliga kommitté för djurhälsa och djurskydd anser att tvångsmatningen är skadlig för djurens hälsa och välfärd, men de förbjuder den inte. Vad anser alliansen, alliansens jordbruksminister och företrädarna här i utskottet om detta? Är det inte hyckleri att vi inte tvångsmatar här men köper in lever? Arbetar ni för ett förbud?
Vartenda år packas mer än 20 miljoner djur in i transportbilar för att köras runt mellan EU:s medlemsländer, och vi talar förstås om levande djur. I allra värsta fall får de skjutsas runt i 28 timmar – efter 14 timmar får de faktiskt en hel timmes paus. Jag menar att det är en alldeles oacceptabelt lång tid. Åtta timmar borde vara maxtid och därefter vila i ett dygn. Men EU:s regler om varors fria rörlighet – synen att levande grisar och kalvar är vilken vara som helst delar väl alliansen – ger dessutom ekonomiskt stöd för export av kött till länder utanför EU. En stor del är levande djur. Det är inte bra djurskydd och det borde stoppas.
Under djurtransporterna också i Sverige skadas och dör många djur på väg till slakt. Som vi hörde tidigare är det ingen stor ekonomisk förlust för näringen, för ägaren till djuren. Därför finns det inga direkta ekonomiska skäl att förbättra för djuren. Även transporterna i Sverige är förstås oacceptabela ur ett djurskyddsperspektiv.
Vi har sagt att vi tycker att regeringen ska införa sanktionsavgifter. När det nu bara är pengar som man förstår, måste det kosta mycket när sådant här händer, när djur dör under transporter, så att man får ekonomiska incitament, som det så vackert heter, att se till att djuren inte dör i transportbilarna. Varför vill inte alliansen detta?
Herr talman! Tyvärr är jag inte så säker på att Sverige längre är bäst i världen på djurskydd, men jag vill gärna att vi blir det. Men då måste vi driva en annan djurskyddspolitik än den som den nuvarande regeringen gör, som ju har underlättat för minkfarmare och för varghatare och som sätter näringens och varornas fria rörlighet i främsta rummet.
Jag står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall bara till reservation 1 och reservation 7.
Anf. 120 WIWI-ANNE JOHANSSON (v) replik:
Herr talman! Det var väldigt många ord som lade ut en dimridå. Det kanske var avsikten.
Jag noterade faktiskt något som Jeppe Johnsson inte berörde när det gäller djurskyddet. Det är att man har lagt ned Djurskyddsmyndigheten, att man minskar anslagen till forskning och tillsyn och att minknäringen nu gnuggar händerna av förtjusning och vill utvidga ännu mer därför att man tjänar jättestora pengar utan de förbättringar av förhållandena som vi jobbade för och som var på väg att införas när den nya regeringen – som inte är så ny längre – tillträdde. Det berörde Jeppe Johnsson inte med ett enda ord.
Allting är alltså frid och fröjd i dag, och Jeppe Johnsson hoppas jättemycket på EU som ska införa olika saker och sanktioner hit och dit. Då undrar jag: Varför driver ni inte att vi själva kan införa egna importförbud till exempel? I stället gör ni ibland tvärtom. Då tänker jag inte på det som gäller djurskydd utan på hela EU-situationen, alltså att det är varors fria rörlighet som är det överskuggande.
Varför är det nog med ett telefonsamtal till Australiens ambassadör? Varför kan man inte säga: Vi lagstiftar här i Sverige. Vi vill inte ha in sådant här. Vi sätter ned foten. Det tycker jag vore att avisera ett bra djurskydd.
Jag skulle vilja veta hur det har blivit så mycket bättre i Sverige efter att Djurskyddsmyndigheten lades ned, efter att anslagen har minskat och genom att man ser till att till exempel pälsdjursuppfödarna nu skär guld med täljknivar och LRF nu uppmanar jordbrukarna att fortsätta med detta. Hur kan det vara ett bra djurskydd?
Anf. 121 JEPPE JOHNSSON (m) replik:
Fru talman! Jag tycker inte att egna importförbud är bra därför att vi är ett frihandelsområde inom EU och ska så vara. Däremot kan vi inom EU genom att utöva påtryckningar från 27 länder åstadkomma mycket mer än om vi skulle ha ett importförbud i Sverige.
Hennes & Mauritz är mäktigare i denna fråga än en alliansregering, en sosseregering och en riksdag helt enkelt genom att bojkotta dessa varor. Det gäller för Wiwi-Anne Johansson, mig med flera att se till att inte heller köpa dessa varor om de finns.
Nu är detta inte någon minkdebatt, men jag tycker att det är jättebra att det går bra för minken därför att näringen då har råd att investera i ett antal av de förbättringar som kommer att genomföras. Man har nämligen inte minkar av den höga klass som vi har i Sverige om man föder upp dem på ett dåligt sätt.
Jag kan glädja kammaren genom att tala om att kineserna var de största minkuppfödarna. Visserligen är danskarna tio gånger så stora som vi är, men kineserna gick om oss med råge, och de gick om danskarna också. Nu lägger man ned minkuppfödningen i Kina, och det är bra för oss och för minken. Man klarade inte att föda upp mink på ett vettigt sätt i Kina.
Pengarna som man får nu när det går bra ett tag för minknäringen kommer att investeras i bättre burar och andra förbättringar. Det är inga onda människor som föder upp minkar.
Vi hade ingen övertro på Djurskyddsmyndigheten. Vi tror att detta sköts precis lika bra när Jordbruksverket har hand om det.
Men jag skulle vilja ställa en annan fråga. Eftersom det har varit en förenklad behandling av de motioner som handlar om tidelag och Vänstern inte har nämnt detta med ord – inte Miljöpartiet heller – i utskottet utan gick med på en förenklad behandling tycker jag att det är lite tokigt att komma med detta.
År 1947 avskaffades lagen om tidelag. Det har överraskat mig. Vad har Wiwi-Anne Johansson och hennes kompisar gjort de senaste tolv åren?
Anf. 122 WIWI-ANNE JOHANSSON (v) replik:
Fru talman! Det finns till exempel en alldeles utmärkt motion som Jeppe Johnsson kan få läsa vid vilket tillfälle som helst och som har funnits att tillgå när det gäller tidelag.
Det är naturligtvis bättre om det är 27 länder som står bakom ett importförbud. Men det är bättre om ett land gör det än om inget land gör det. Sverige vill ju visa vägen, har vi sagt, och det vill ni fortsätta med.
När det gäller konsumentmakten är det Hennes & Mauritz som ska stå för djurskyddet i Sverige. Det tycker jag faktiskt är lite plågsamt att höra. Jag tror att det är andra medel som måste till för att vi ska få ett bra djurskydd. Det är inte Hennes & Mauritz som har sett till att importen av hund- och kattskinn inte kommer att fortsätta. Det är en driven rapportör, som det heter i EU-parlamentet, nämligen vänsterpartisten Eva-Britt Svensson, som verkligen har drivit den frågan stenhårt och fått ett bra resultat, och jag är väldigt glad för det.
Då säger Jeppe Johnsson att det går bra för minken. Jag förstår verkligen inte det. Minken bor på sitt lilla utrymme. Minken är till för att vi ska gasa ihjäl den, flå den och sätta på oss skinnet. Det finns naturligtvis grader i helvetet. Det är möjligt att det var ännu värre i Kina. Då kan man som Jeppe Johnsson säga att det är bättre att vi gör det här eftersom de gjorde det på ett ännu värre sätt. Jag tycker inte det. Jag tycker att man kan stå upp för att vi inte behöver klä på oss djurskinn. Det finns annat som vi kan klä på oss. Jag ser att Jeppe Johnsson tittar på mina skor, och de är mycket riktigt av skinn. Men minkar föds upp bara för att vi ska klä på oss deras päls. Det är en annan sak om man utnyttjar djur även för köttets skull.
Jag förstår därför inte riktigt det som sägs om att minkarna har fått det så mycket bättre. Man har nämligen inte drivit vidare frågan om att de kan få leva på ett sådant sätt att de kan ha sitt naturliga beteende. Men jag känner igen retoriken när det gäller djurskydd över huvud taget.
Anf. 123 JEPPE JOHNSSON (m) replik:
Fru talman! Jag gör ingen värdering när det gäller vad man använder djuret till. Min värdering ligger i hur man föder upp djuret. Djuret ska födas upp på ett riktigt och etiskt sätt och behandlas värdigt. Om man sedan äter det eller klär sig med dess päls gör jag ingen värdering av. Djurskyddet handlar inte om vad man använder djuret till.
Jag har så mycket erfarenhet av minken att jag vet att den inte utsätts för några långa djurtransporter och att den har tillgång till mat och vatten alla dagar. Jag kan räkna upp hela faderullan. Att Wiwi-Anne Johansson sedan har en annan uppfattning om hur minken har det och hur minken lever får stå för henne. Jag utgår från att hon har studerat mink väldigt mycket. Jag har gjort det sedan jag föddes. Jag är uppvuxen i en familj som hade en minkfarm på 50-talet. Jag har jobbat på minkfarm under mina första sommarjobb. Många av mina goda vänner har minkfarm.
När det gäller motionen har Wiwi-Anne Johansson inte yrkat på den denna gång. Sådana motioner hade väl Wiwi-Anne Johansson och hennes kamrater också under de tolv år när vi hade en vänsterregering? Alliansregeringen har haft makten under ett och ett halvt år nu. Vi har gjort mer per tidsenhet än vad den regeringen gjorde. Det vågar jag ta gift på. Men det ska jag inte göra, för så mycket glädje ska jag inte ge Wiwi-Anne Johansson.
Slakt för nöjes skulltag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.18602008-04-09T20:10:11Z2008-04-09T20:20:37ZI Sveriges Televisions program Uppdrag granskning ikväll visades hur sportfiskare obekymrat rycker upp lekande torsk i Öresund. Torsk som är en av vår jords allra mest hotade fiskart. Jag kunde aldrig i min vildaste fantasi tro att sådant fiske förekom....Wiwi-Anne Johansson
Uppdrag granskning ikväll visades hur sportfiskare obekymrat rycker upp lekande torsk i Öresund. Torsk som är en av vår jords allra mest hotade fiskart.
Jag kunde aldrig i min vildaste fantasi tro att sådant fiske förekom. Och detta bara för nöjes skull. För nöjes skull letar man med hjälp av ekolod upp torskens lekplatser och rycker sedan upp de romstinna och lekande torskhonorna som aldrig får en chans att reproducera sig. Vad tänker jordbruksministern göra åt det? Jag tycker jordbruksminsitern måste införa totalt stopp för fiske av torsk i Öresund under lekperioden.
Det är fullständigt vidrigt och oetiskt. Man tror knappt sina ögon när man ser reportaget om det så kallade bulefisket i Öresund. Nu måste jordbruksminister Eskil Erlandsson ta itu med den slakt på lekande torsk som förekommer för nöjes skull.
]]>
Kuba med fokus på miljötag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.18552008-04-07T12:38:40Z2008-04-07T14:46:42ZJag har (nästan) badat i Sargassohavet. Tänkte på ålen som snart inte finns längre. Tänkte på Isabella Lövins bok Tyst hav, där hon levande beskriver hur ålarna leker och föds mer än 6000 kilometer från Sverige. Tänkte också på att...Wiwi-Anne Johansson
Strandpromenaden i Havanna]]>
Utkanten av skog som planterades för drygt fyrtio år sedan för att återställa delar av
den skog som spanjorerna avverkat genom åren.
På söndag resa till Pinar de Rio för att besöka en skogsplantering, en ekoby och organiska kollektivjordbruk. Stannar i Pinar de Rio i tre dagar. Besöker bland annat ett företag som tillverkar solcellspaneler och en avlägset liggande by som får el till skola och tv-salong med hjälp av solcellspaneler.
I Los Tumbos bor 134 personer. I den lilla byn finns en vårdcentral med en läkare, en sjuksköterska och ett biträde förutom byskola med drygt tjugo skolbarn uppdelade i tre klasser.
Lärare, elever och vaktmästare i byskola i Los Tumbos som får el till tv och
datorer via solpaneler.
Che som solpanel
Kvartersbutik för subventionerade varor
I närheten av den 25000 kvadratmeter stora återplanteringen av skog har en by byggts upp med tanke på ekologisk hållbarhet. Men vi såg inget vattenreningsverk. De som bodde i byn innan den renoverades bor kvar.
Kontrast till Havanna
Lantbruksskola som lär ut organisk odling bland annat
Bekantskap på restaurang i Pinar de Rio. Värsta
flugsnapparen
Visst har vi sett den här byggnaden förut?
En rapport från samtliga studiebesök sammanställs och läggs ut så snart den är klar. Detta var den något turistigare versionen.]]>
Fisk ur lekentag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.18412008-04-01T13:46:06Z2008-04-07T14:40:48ZGenom kraftverskbyggen massakreras fisk, mest lax och öring, i turbiner och vägarna till lekplatserna stängs. Nu har regeringen också gjort det extra förmånligt att bygga ut den småskaliga vattenkraften, den som ger max 1,5 Megawatt under ett år. Försumbart ur...Wiwi-Anne Johansson
Fiskens vandringsvägar
]]>
Läs hela debatten
13 § Svar på interpellation 2007/08:434 om fiskvandringsvägar
Anf. 83 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):
Herr talman! Wiwi-Anne Johansson har ställt två frågor till mig: för det första om jag avser att ta initiativ till att en snabbutredning tillsätts och återkomma med ett lagförslag om hur kraftbolagen ska åläggas att bygga fiskvandringsvägar, för det andra om jag avser att agera för att värna våra älvars miljö och fisken genom att motverka en kraftfull utbyggnad av småskalig vattenkraft.
Som interpellanten framhåller berör dessa frågor två problemområden, nämligen vår energiförsörjning och vår miljövård i vatten.
Jag är övertygad om att Wiwi-Anne Johansson instämmer i att klimatförändringen ställer höga krav på åtgärder för att minska energiförbrukningen, likaså i att vi skapar hållbara produktionslösningar där alternativa energikällor och ny teknik utvecklas och blir konkurrenskraftiga. I vårt land har vi tillgång till vattenkraft som är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el. Vattenkraften kan både lagras och regleras och har länge spelat en central roll för Sveriges elförsörjning.
Utbyggnaden av vattenkraften skedde i en tid då kunskapen om och hänsynstagandet till effekterna på omgivning och miljö inte var lika goda som i dag. Medel har därefter avsatts och åtgärder har vidtagits och vidtas för att återskapa och förbättra bland annat fiskens vandringsvägar. Men jag är enig med interpellanten om att mer kan och ska göras. Ambitionsnivån framgår till exempel tydligt av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag.
Enligt dagens bestämmelser i miljöbalken ska vattenkraftsproducenter vidta sådana åtgärder att fiskens vandring och överlevnad säkras om nyttan av anordningarna överstiger kostnaden. När det gäller vattenkraftverk med äldre tillstånd som omprövas så är tillståndshavaren skyldig att till förmån för bland annat det allmänna fiskeintresset tåla mellan 5 och 20 procents förlust utan ersättning. Dessa bestämmelser utgör ett gott skydd för miljön och för skapandet av fiskvandringsvägar.
Miljöbalkens miljökrav gäller även vid utbyggnad av småskalig vattenkraft. Prövningen av om en utbyggnad ska få äga rum sker i domstol i varje enskilt fall, och det är inget som regeringen kan eller bör lägga sig i. Mot bakgrund av målsättningen att öka andelen elproduktion från förnybara energikällor har regeringen givit Miljöprocessutredningen i uppdrag att utreda behov och konsekvenser av en ändring av bestämmelser i miljöbalken i syfte att främja en så god produktionskapacitet som möjligt i existerande vattenkraftverk. Detta minskar behovet av andra typer av utbyggnader.
När Sverige nu strävar efter att främja en god produktionskapacitet i vattenkraftverken vill jag framhålla att det är mycket viktigt att detta sker utan att det skadar arbetet med att nå miljökvalitetsmålen eller det allmänna och enskilda fiskeintresset. Genom det vattensystemperspektiv som EG:s ramdirektiv för vatten kräver finns det dessutom goda förutsättningar att på ett samlat sätt tillgodose både elproduktionsintresset, miljömålsintresset och fiskeintresset.
Ett annat problem som har funnits sedan lång tid tillbaka är att många vattenverksamheter drivs utan tillstånd eller enligt äldre tillstånd som beslutats innan miljöbalken trädde i kraft. Avsikten är att tillstånden för dessa verksamheter ska omprövas. Denna omprövningsprocess går dock långsamt. Detta är något vi vill åtgärda. Miljöprocessutredningen har därför fått i uppdrag att utreda behovet av regeländringar så att förutsättningar för omprövning av äldre vattendomar förbättras. Utredningen ska även se om myndigheterna har kompetens och resurser för en effektiv tillsyn och för en initiering av omprövningsprocesser. Även behovet av ändrade regler med anledning av riksdagens tillkännagivande om fiskvandringsvägar omfattas av uppdraget. Också möjligheten att utnyttja så kallade bygdemedel ska ses över. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008.
Anf. 84 WIWI-ANNE JOHANSSON (v):
Herr talman! Jag tackar för svaret. Miljöministern inledde med att tala om klimatförändringarna, att vi måste minska elförbrukningen och samtidigt skapa hållbara lösningar för elproduktion. Mot det resonemanget har jag givetvis inget att invända. Så långt är vi överens, men sedan blir det lite svårare. När man kokar ned det handlar det ju egentligen om vem som ska betala för vad och vad det är vi ska exploatera för att skaffa mer energi. Miljöministern säger ju att vi ska minska elproduktionen. Då blir det väldigt svårt att tycka att det är okej att bygga ut den småskaliga vattenkraften, något som innebär väldigt stora ingrepp i småskaligt fiske, inom naturresurser. Det är ju ganska försumbart med tanke på att det ett normalår i dag kan ge 1,7 terawattimmar och att branschen själv räknar med att potentialen är en knapp fördubbling om vi tänker på att vi i dag, enligt Energimyndigheten, producerar 140 terawattimmar. Energimyndigheten räknar också med att vi fram till år 2009 ökar förbrukningen till 154 terawattimmar så att vi kan exportera. Det är egentligen det jag vill diskutera; om det är det rimliga. Det är alltså försumbart vad gäller elproduktionen i vårt land men en katastrof för fiskar och andra vattenlevande djur.
Miljöministern säger att medel har avsatts och tillförts för att återskapa fiskens vandringsvägar. Det må så vara att det har gjorts en del men det går ju aldrig, och det vet säkert miljöministern också, att helt återskapa miljön för fisken eller för andra vattenlevande djur. Genom kraftverksbygget försvinner ju för alltid den forsande och strömmande vattenmiljön. I stället ersätts den av betongvallar och turbiner. Särskilt i de små vattendragen, som ofta korttidsregleras, försvinner 80–90 procent av fisken på grund av det här.
Jag har ett tydligt exempel. Jag var för inte så länge sedan i Sollefteå. Man kan tydligt se i Ångermanälven att det står en kö av laxar, jättestora laxar. En del fiskare tycker att det är jättebra att ta upp dem, men de kommer ingenstans. Det är det som är problemet. Där har ingen byggt några laxtrappor. De kommer ingenstans. Däremot kom timret i väg förr, så det är klart möjligt att göra detta.
Jag träffade också föreningen Rädda Röån, vars medlemmar faktiskt har all anledning att återigen befara att vattenkraft ska byggas ut i Röån. En anledning till detta är att regeringen nu har gjort det riktigt ekonomiskt fördelaktigt att bygga ut den småskaliga vattenkraften genom att ge ekonomiskt stöd via de gröna certifikaten.
Det gäller inte bara Röån. Det är drygt 40 andra vattendrag som också hotas. Då säger miljöministern att man bara kan göra detta om nyttan av anordningen överstiger kostnaden, och det är precis här som elcertifikaten kommer in, för de fördubblar ju nästan vinsten i produktionen. Det innebär att den här subventionen av vattenkraft minskar nyttan av att åtgärda. Det kostar mer att åtgärda detta med fisken. Det är ju så att fiskvandringsvägar aldrig kan kompenseras. Genom elcertifikaten kommer man att bygga ut mer. Jag har inte riktigt fått svar på frågan om detta är vad man avser för den försumbara elutvinning som man ändå får av att bygga ut den småskaliga vattenkraften.
Anf. 85 RUNE WIKSTRÖM (m):
Herr talman! Det är säkert 20 år sedan jag första gången påpekade problemet med vattenkraften och dess negativa inverkan på fiskvandringar. Den här frågan är uppe lite då och då, men än så länge tycker jag inte att den har varit riktigt het. Vattenkraften behövs självfallet, men vissa åtgärder måste vidtas, för kraften ställer till väldigt stora problem för fiskvandringarna.
Nu är det så att man i Fridafors, i Mörrumsån, tänker bygga ett nytt kraftverk som ska ersätta det gamla som finns där. Nu kräver väldigt många intressen att en laxtrappa ska byggas där. I ett domslut i miljödomstolen i Växjö har det beslutats att Öresundskraft, bolaget som vill bygga det planerade kraftverket, måste planera för en sådan trappa men att de däremot inte behöver bygga någon. Det här är ett fiskevatten av riksintresse, och ett stopp i Fridafors kommer onekligen att påverka fisket negativt. Utan en laxtrappa vid sidan av verket kommer stora förluster att göras i vattenkraftverkets turbiner. Vid sidan av att producera el kommer även verket, om inget görs, att producera fiskfärs av en ansenlig mängd. Och detta bara fortsätter vid alla landets turbiner. Fiskrekryteringen försvåras och till och med omöjliggörs. Samtidigt som detta tillåts ske stoppar man det småskaliga, kustnära, skonsamma fisket efter dessa värdefulla arter.
Jag har hört i ditt svar att ambitionen är att det här ska åtgärdas. Men har du som miljöminister någon möjlighet att påskynda tillkomsten av sådana här fiskvandringsvägar så att det går lite snabbare? Det är ju så, som du säger i ditt svar, att det här kommer att ta tid. Men det måste påskyndas så att det här slöseriet med fisk på något vis upphör. Nu är det som sagt minst 20 år sedan jag första gången stod i en talarstol och påtalade problemet. Det får inte ta 20 år till innan åtgärderna kommer att sättas in.
Anf. 86 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):
Herr talman! Först vill jag säga till Wiwi-Anne Johansson att i flera av delar av frågorna är vi överens. Det gäller dels att det är mycket viktigt att säkerställa att vid förändringar och utbyggnad av vattenkraft ska också åtgärder vidtas som säkrar fiskens vandring och överlevnad, dels att vi också ska göra förändringar i lagstiftningen som gör det möjligt att uppfylla riksdagens beställning till regeringen som vi gemensamt beslutade om under den förra mandatperioden här i riksdagen.
Däremot vill jag också vara tydlig om att med de bestämmelser som gäller i dag i miljöbalken har vattenkraftsproducenterna skyldighet att genomföra åtgärder för att säkra fiskens vandring och överlevnad. Det är i domstol de tillstånden prövas och också i domstol som man i varje enskilt fall avgör vilka villkor som ska gälla. Nu ska ju bestämmelserna omprövas. Nu ska nya tillstånd prövas och besluten snabbas på. Det är därför som vi också har sett till att få fram nya förslag från Miljöprocessutredningen även om dessa förslag kommer först i december i år.
Jag vill vidare vara tydlig om att det är fel att ge bilden av att de små vattenkraftverken nu står inför en stor utbyggnad. Det sker en viss utbyggnad, inte alls dramatisk. När det gäller vattenkraften som helhet är det inte heller någon stor utbyggnad som förestår. Däremot föreligger det en omprövning av tillstånden för de verksamheter som redan är i gång, och där vill vi få de här förbättringarna. Det har också varit uppe i Högsta domstolen och prövats vad de nya reglerna faktiskt innebär. I domen där kunde man konstatera att det är skadorna och olägenheterna för miljön som överväger i lagprövningsprocessen. Därför är det i grunden också mycket restriktiva bestämmelser som gäller.
Rune Wikström ställde frågan till mig om vi kunde påskynda tillkomsten av fiskvandringsvägar. Dels är ju själva initiativet att se över lagstiftningen ett sådan steg, dels är de pilotprojekt som pågår med uppdrag till länsstyrelserna andra exempel på åtgärder som vi genomför. Vi kommer också att återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som ger ytterligare möjligheter till följd av de förslag som utredningen lägger fram framöver.
Anf. 87 WIWI-ANNE JOHANSSON (v):
Herr talman! Det var trevligt att få lite medhåll, åtminstone i sakfrågan, av Rune Wikström, moderat. Det är inte alltid så.
Sedan vänder jag mig till miljöministern. Alla kraftbolag åläggs i lag att man ska bygga och se till att det finns vandringsvägar. Jag har tittat på flera ställen. I Ångermanälven vid Sollefteå finns det till exempel inga laxtrappor. Där finns ingenting.
Sedan säger miljöministern, när det gäller den småskaliga vattenkraften, att det inte ska till någon stor utbyggnad. I svaret sade miljöministern också att beslut om en sådan utbyggnad fattas i domstol. Det är ingenting som regeringen kan eller bör lägga sig i. Det är precis det som regeringen har gjort.
Genom att införa de gröna certifikaten gör man det mycket mer ekonomiskt fördelaktigt. Då sätts den normala prövningen ur spel. De här subventionerna läggs i vågskålen när man ska beräkna vinsten. Och då pratar jag om vinst för redan i dag väldigt penningstinna kraftbolag som Vattenfall, Fortum, Eon, Statkraft med flera. Då gynnas de i miljödomstolarna.
Den här subventionen behövs ju inte. Jag kan inte förstå detta. Man har helt ändrat åsikt. Tidigare var det bara Socialdemokraterna som ville ha gröna certifikat.
Sedan gäller det de äldre tillstånden. Ja, det finns jättemånga problem. Det är också väldigt dyrbara och långa processer för att ompröva vattendomar. Därför kanske man skulle kunna förenkla processen när man tittar på vattendrag efter vattendrag. Det skulle kunna vara ett sätt att se hur det hela hänger ihop.
Miljöministern säger att det är en omprövningsprocess som går långsamt, och det är någonting man vill åtgärda. Det är jättebra, men då kan ju också kraftföretagen med sina miljardvinster vara med och betala för de ökade resurser som behövs på Fiskeriverket, på Kammarkollegiet, på Naturvårdsverket, för att inte tala om länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Det handlar alltså om att prioritera resurser till detta. Då kan ju kraftbolagen vara med och betala för detta.
Det som också behövs, tycker jag, är ett politiskt uppdrag till myndigheterna att göra en kartläggning av alla vattendomar. Man skulle kunna göra en prioriteringslista och se i vilken ordning som de bör omprövas och verkligen se till att en fullständig omprövning görs inom till exempel en femårsperiod. Och pengarna till detta skulle kunna tas där pengarna finns, hos kraftbolagen.
Jag tycker att det är läge för miljöministern att gå hem och göra om och ta bort möjligheten att använda de gröna certifikaten, så att de rika kraftbolagen inte ska bli ännu mer rika och naturvärdena bli allt färre. Det är naturvärden som vi aldrig kan återskapa hur många vandringsvägar vi än ser till att skapa för fiskarna.
Bygg inte ut! Förstör inte det som ännu inte är förstört!
Anf. 88 RUNE WIKSTRÖM (m):
Herr talman! Ministern måste ha förståelse för att kustens fiskare har väldigt svårt att få den här ekvationen att gå ihop. Man hindrar fiskarna i det småskaliga kustfisket från att fiska. Sedan fortsätter massakrerna i kraftverken. Ministern måste ha en förståelse för att kustens fiskare har svårt att förstå det.
Men nu får vi hoppas att den utredning som är tillsatt kommer fram till någonting positivt så att det går att sätta in snabba åtgärder, så att det blir ett slut på de här massakrerna.
Anf. 89 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):
Herr talman! Wiwi-Anne Johanssons uppmanar mig att ta bort de gröna elcertifikaten till utbyggnaden av mindre vattenkraft. Jag delar inte den uppfattningen. Jag tycker tvärtom.
I ett läge när Sverige ska göra en utbyggnad av den förnybara energin ska vi ta vara på alla möjligheter att göra det inom de ramar som miljön sätter. Fördelen med den väg vi nu väljer är att vi också gör ändringar i bestämmelserna i miljöbalken, så att vi får en så god produktionskapacitet som möjligt i existerande vattenkraftverk.
Poängen är just att ta vara på de vattenkraftverk som redan har byggts och utnyttja den produktionen bättre. På det sättet får vi fram mer förnybar energi men minskar behovet av andra typer av utbyggnader. Jag tycker att det är en klok väg att gå. Den är bra för miljön. Den är bra för uthållig energiförsörjning och just för det miljömässigt riktiga målet att bygga ut den förnybara energin.
Sedan tycker Wiwi-Anne Johansson att kraftbolagen ska vara med och betala för åtgärder. Det tycker jag i grunden också. Men det sker ju just genom lagstiftningen. Nu kommer dessutom omprövningar att ske av gamla tillstånd. Då prövas också möjligheten att omfördela kostnader, att lägga på en större kostnad. Men det är beslut som enligt lagstiftningen tas i domstolen.
Jag tycker att det är en riktig ordning att det är så. Jag kommer inte att vilja att vi skapar parallella system där man å ena sidan fattar beslut i domstol och å andra sidan låter regeringen eller andra organ ingripa och bestämma om andra regler.
Möjligheten att påskynda besluten ligger framför allt i att skapa till exempel en omprövning av alla vattendomar inom ett vattensystem i ett sammanhang. Det är möjligt i de sammanhang där parterna är överens om det. Naturvårdsverket har fått medel för att främja en sådan utveckling i områden. Nu kommer vi att följa deras möjligheter att snabba på den typen av process.
Till sist vill jag bara till Rune Wikström säga: Det låter sig sägas att det sker massakrer av fisk i vattenkraftverken. Jag tycker att det ska bli ett nöje att följa med Rune Wikström och lyssna på hur Rune Wikström låter i de lägen när han försvarar de beslut som Moderaterna är med och fattar både i regeringen och i riksdagen. Då kanske det inte är lika enkelt att uttrycka sig så lättvindigt och att låta som att det är ministerns uppfattning. Det är regeringens och riksdagsmajoritetens uppfattning.
Anf. 90 WIWI-ANNE JOHANSSON (v):
Herr talman! När det gäller att vi ska vara med och bidra till förnybar energi har vi säkert inte olika uppfattningar. Men om man ska massakrera, enligt Rune Wikströms sätt att uttrycka det, en massa fisk på vägen dit tycker jag kanske inte att det är det ultimata sättet att göra det på, eftersom man förstör så mycket och åstadkommer så lite.
Det var väldigt tråkigt att höra att det är ministerns bestämda uppfattning att vi ska ha de gröna certifikaten. Det är ju just genom de gröna certifikaten som det blir intressant att bygga ut den småskaliga vattenkraften.
Jag tycker förresten att man ska utnyttja de befintliga vattenkraftverken bättre, där naturvärden redan är förstörda. Det är helt okej. Men ministern sade också att kraftbolagen är ålagda att se till att det finns fiskvandringsvägar. Varför kan vi då hitta ett antal sådana ställen där det inte finns?
Är det så att miljödomstolen och vattendomarna i så fall är så generösa att man tillåter att detta inte sker? Då borde väl miljöministern tycka att det är intressant att titta över dem, för då borde det vara fel någonstans.
Jag ser inte att till exempel föreningen Rädda Röån i den här diskussionen har någon anledning att bli mindre rädd för att man ska bygga ut där.
Det finns en annan dimension också. Många av de här småskaliga vattenkraftverken finns i norra delarna av Sverige, där man skulle behöva utveckla fisketurism, där man har stort behov av nya jobb. De möjligheterna försvinner om man låter bygga ut den småskaliga vattenkraften. Det tycker jag vore väldigt tråkigt.
Anf. 91 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):
Herr talman! Wiwi-Anne Johansson säger att vi inte har olika uppfattning om utbyggnaden av förnybar energi. Just i den här debatten har Wiwi-Anne Johansson använt mesta delen av tiden till att säga att hon faktiskt har lägre ambitionsnivå när det gäller en del av den förnybara energin.
När det gäller massaker av fisk tror jag att det har framgått av den här debatten att inte jag heller accepterar någon allmän massaker av fisk. Däremot tyckte jag att det var ett vårdslöst sätt att uttrycka sig med tanke på hur processen ser ut när det gäller att fastställa vattendomar. Jag noterar att just det uttryckssättet var något av en favorit för Wiwi-Anne Johansson.
När det gäller kraftbolagens skyldighet att betala är det bara att konstatera att när man omprövar äldre tillstånd är tillståndshavaren skyldig att betala till det allmänna fiskeintresset och tåla en förlust på mellan 5 och 20 procent utan ersättning. Det är just den bestämmelsen som möjliggör att ålägga kostnader.
När det gäller möjligheten att åstadkomma mer vandringsvägar vid alla vandringshinder har vi varit överens om här i riksdagen, allianspartierna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att ge möjlighet att pröva byggandet av vandringsvägar för fisk vid alla vandringshinder. Den frågan ligger nog hos Miljöprocessutredningen att föreslå åtgärder kring. Det väntar jag på för att sedan kunna lägga fram förslag till åtgärder här i riksdagen. Jag hoppas att vi ska hitta en bra lösning med utredningens hjälp.
Överläggningen var härmed avslutad.
Radio Väst om barnbidragtag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.18292008-03-26T13:44:42Z2008-04-07T14:41:13ZAnnika Qarlsson,centerpartiet, var den som kom på den dåliga idén att behovspröva barnbidraget. Hon har stöd av Maud Olofsson och Sverigedemokraterna. Lyssna på debatten i ">Radio Västs program PULS...Wiwi-Anne Johansson
">Radio Västs program PULS
]]>
Sällan bloggattag:wiwi-anne.johansson.riksdagsvanstern.org,2008://23.18022008-03-14T02:58:41Z2008-04-07T14:41:37ZDet har varit mycke´ nu och lite bloggat. Debatter om torsk, om EU:s Klimat och energidirektiv och slutet på Klimatberedningen. Det som finns att säga om Klimatberedningen finns på vår hemsida. Nu blir det inte heller något vidare bloggat på...Wiwi-Anne Johansson
Det har varit mycke´ nu och lite bloggat. Debatter om torsk, om EU:s Klimat och energidirektiv och slutet på Klimatberedningen. Det som finns att säga om Klimatberedningen finns på vår hemsida. Nu blir det inte heller något vidare bloggat på tio dagar åtminstone. Jag åker till Kuba men lovar återkomma med intryck från Kuba efter hemkomst den 25 mars.
wiwi-anne
Lärare, elever och vaktmästare i byskola i Los Tumbos som får el till tv och
datorer via solpaneler.
Che som solpanel
Kvartersbutik för subventionerade varor
I närheten av den 25000 kvadratmeter stora återplanteringen av skog har en by byggts upp med tanke på ekologisk hållbarhet. Men vi såg inget vattenreningsverk. De som bodde i byn innan den renoverades bor kvar.
Kontrast till Havanna
Lantbruksskola som lär ut organisk odling bland annat
Bekantskap på restaurang i Pinar de Rio. Värsta
flugsnapparen
Visst har vi sett den här byggnaden förut?
En rapport från samtliga studiebesök sammanställs och läggs ut så snart den är klar. Detta var den något turistigare versionen.]]>
]]>
Läs hela debatten
13 § Svar på interpellation 2007/08:434 om fiskvandringsvägar
Anf. 83 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):
Herr talman! Wiwi-Anne Johansson har ställt två frågor till mig: för det första om jag avser att ta initiativ till att en snabbutredning tillsätts och återkomma med ett lagförslag om hur kraftbolagen ska åläggas att bygga fiskvandringsvägar, för det andra om jag avser att agera för att värna våra älvars miljö och fisken genom att motverka en kraftfull utbyggnad av småskalig vattenkraft.
Som interpellanten framhåller berör dessa frågor två problemområden, nämligen vår energiförsörjning och vår miljövård i vatten.
Jag är övertygad om att Wiwi-Anne Johansson instämmer i att klimatförändringen ställer höga krav på åtgärder för att minska energiförbrukningen, likaså i att vi skapar hållbara produktionslösningar där alternativa energikällor och ny teknik utvecklas och blir konkurrenskraftiga. I vårt land har vi tillgång till vattenkraft som är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el. Vattenkraften kan både lagras och regleras och har länge spelat en central roll för Sveriges elförsörjning.
Utbyggnaden av vattenkraften skedde i en tid då kunskapen om och hänsynstagandet till effekterna på omgivning och miljö inte var lika goda som i dag. Medel har därefter avsatts och åtgärder har vidtagits och vidtas för att återskapa och förbättra bland annat fiskens vandringsvägar. Men jag är enig med interpellanten om att mer kan och ska göras. Ambitionsnivån framgår till exempel tydligt av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag.
Enligt dagens bestämmelser i miljöbalken ska vattenkraftsproducenter vidta sådana åtgärder att fiskens vandring och överlevnad säkras om nyttan av anordningarna överstiger kostnaden. När det gäller vattenkraftverk med äldre tillstånd som omprövas så är tillståndshavaren skyldig att till förmån för bland annat det allmänna fiskeintresset tåla mellan 5 och 20 procents förlust utan ersättning. Dessa bestämmelser utgör ett gott skydd för miljön och för skapandet av fiskvandringsvägar.
Miljöbalkens miljökrav gäller även vid utbyggnad av småskalig vattenkraft. Prövningen av om en utbyggnad ska få äga rum sker i domstol i varje enskilt fall, och det är inget som regeringen kan eller bör lägga sig i. Mot bakgrund av målsättningen att öka andelen elproduktion från förnybara energikällor har regeringen givit Miljöprocessutredningen i uppdrag att utreda behov och konsekvenser av en ändring av bestämmelser i miljöbalken i syfte att främja en så god produktionskapacitet som möjligt i existerande vattenkraftverk. Detta minskar behovet av andra typer av utbyggnader.
När Sverige nu strävar efter att främja en god produktionskapacitet i vattenkraftverken vill jag framhålla att det är mycket viktigt att detta sker utan att det skadar arbetet med att nå miljökvalitetsmålen eller det allmänna och enskilda fiskeintresset. Genom det vattensystemperspektiv som EG:s ramdirektiv för vatten kräver finns det dessutom goda förutsättningar att på ett samlat sätt tillgodose både elproduktionsintresset, miljömålsintresset och fiskeintresset.
Ett annat problem som har funnits sedan lång tid tillbaka är att många vattenverksamheter drivs utan tillstånd eller enligt äldre tillstånd som beslutats innan miljöbalken trädde i kraft. Avsikten är att tillstånden för dessa verksamheter ska omprövas. Denna omprövningsprocess går dock långsamt. Detta är något vi vill åtgärda. Miljöprocessutredningen har därför fått i uppdrag att utreda behovet av regeländringar så att förutsättningar för omprövning av äldre vattendomar förbättras. Utredningen ska även se om myndigheterna har kompetens och resurser för en effektiv tillsyn och för en initiering av omprövningsprocesser. Även behovet av ändrade regler med anledning av riksdagens tillkännagivande om fiskvandringsvägar omfattas av uppdraget. Också möjligheten att utnyttja så kallade bygdemedel ska ses över. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008.
Anf. 84 WIWI-ANNE JOHANSSON (v):
Herr talman! Jag tackar för svaret. Miljöministern inledde med att tala om klimatförändringarna, att vi måste minska elförbrukningen och samtidigt skapa hållbara lösningar för elproduktion. Mot det resonemanget har jag givetvis inget att invända. Så långt är vi överens, men sedan blir det lite svårare. När man kokar ned det handlar det ju egentligen om vem som ska betala för vad och vad det är vi ska exploatera för att skaffa mer energi. Miljöministern säger ju att vi ska minska elproduktionen. Då blir det väldigt svårt att tycka att det är okej att bygga ut den småskaliga vattenkraften, något som innebär väldigt stora ingrepp i småskaligt fiske, inom naturresurser. Det är ju ganska försumbart med tanke på att det ett normalår i dag kan ge 1,7 terawattimmar och att branschen själv räknar med att potentialen är en knapp fördubbling om vi tänker på att vi i dag, enligt Energimyndigheten, producerar 140 terawattimmar. Energimyndigheten räknar också med att vi fram till år 2009 ökar förbrukningen till 154 terawattimmar så att vi kan exportera. Det är egentligen det jag vill diskutera; om det är det rimliga. Det är alltså försumbart vad gäller elproduktionen i vårt land men en katastrof för fiskar och andra vattenlevande djur.
Miljöministern säger att medel har avsatts och tillförts för att återskapa fiskens vandringsvägar. Det må så vara att det har gjorts en del men det går ju aldrig, och det vet säkert miljöministern också, att helt återskapa miljön för fisken eller för andra vattenlevande djur. Genom kraftverksbygget försvinner ju för alltid den forsande och strömmande vattenmiljön. I stället ersätts den av betongvallar och turbiner. Särskilt i de små vattendragen, som ofta korttidsregleras, försvinner 80–90 procent av fisken på grund av det här.
Jag har ett tydligt exempel. Jag var för inte så länge sedan i Sollefteå. Man kan tydligt se i Ångermanälven att det står en kö av laxar, jättestora laxar. En del fiskare tycker att det är jättebra att ta upp dem, men de kommer ingenstans. Det är det som är problemet. Där har ingen byggt några laxtrappor. De kommer ingenstans. Däremot kom timret i väg förr, så det är klart möjligt att göra detta.
Jag träffade också föreningen Rädda Röån, vars medlemmar faktiskt har all anledning att återigen befara att vattenkraft ska byggas ut i Röån. En anledning till detta är att regeringen nu har gjort det riktigt ekonomiskt fördelaktigt att bygga ut den småskaliga vattenkraften genom att ge ekonomiskt stöd via de gröna certifikaten.
Det gäller inte bara Röån. Det är drygt 40 andra vattendrag som också hotas. Då säger miljöministern att man bara kan göra detta om nyttan av anordningen överstiger kostnaden, och det är precis här som elcertifikaten kommer in, för de fördubblar ju nästan vinsten i produktionen. Det innebär att den här subventionen av vattenkraft minskar nyttan av att åtgärda. Det kostar mer att åtgärda detta med fisken. Det är ju så att fiskvandringsvägar aldrig kan kompenseras. Genom elcertifikaten kommer man att bygga ut mer. Jag har inte riktigt fått svar på frågan om detta är vad man avser för den försumbara elutvinning som man ändå får av att bygga ut den småskaliga vattenkraften.
Anf. 85 RUNE WIKSTRÖM (m):
Herr talman! Det är säkert 20 år sedan jag första gången påpekade problemet med vattenkraften och dess negativa inverkan på fiskvandringar. Den här frågan är uppe lite då och då, men än så länge tycker jag inte att den har varit riktigt het. Vattenkraften behövs självfallet, men vissa åtgärder måste vidtas, för kraften ställer till väldigt stora problem för fiskvandringarna.
Nu är det så att man i Fridafors, i Mörrumsån, tänker bygga ett nytt kraftverk som ska ersätta det gamla som finns där. Nu kräver väldigt många intressen att en laxtrappa ska byggas där. I ett domslut i miljödomstolen i Växjö har det beslutats att Öresundskraft, bolaget som vill bygga det planerade kraftverket, måste planera för en sådan trappa men att de däremot inte behöver bygga någon. Det här är ett fiskevatten av riksintresse, och ett stopp i Fridafors kommer onekligen att påverka fisket negativt. Utan en laxtrappa vid sidan av verket kommer stora förluster att göras i vattenkraftverkets turbiner. Vid sidan av att producera el kommer även verket, om inget görs, att producera fiskfärs av en ansenlig mängd. Och detta bara fortsätter vid alla landets turbiner. Fiskrekryteringen försvåras och till och med omöjliggörs. Samtidigt som detta tillåts ske stoppar man det småskaliga, kustnära, skonsamma fisket efter dessa värdefulla arter.
Jag har hört i ditt svar att ambitionen är att det här ska åtgärdas. Men har du som miljöminister någon möjlighet att påskynda tillkomsten av sådana här fiskvandringsvägar så att det går lite snabbare? Det är ju så, som du säger i ditt svar, att det här kommer att ta tid. Men det måste påskyndas så att det här slöseriet med fisk på något vis upphör. Nu är det som sagt minst 20 år sedan jag första gången stod i en talarstol och påtalade problemet. Det får inte ta 20 år till innan åtgärderna kommer att sättas in.
Anf. 86 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):
Herr talman! Först vill jag säga till Wiwi-Anne Johansson att i flera av delar av frågorna är vi överens. Det gäller dels att det är mycket viktigt att säkerställa att vid förändringar och utbyggnad av vattenkraft ska också åtgärder vidtas som säkrar fiskens vandring och överlevnad, dels att vi också ska göra förändringar i lagstiftningen som gör det möjligt att uppfylla riksdagens beställning till regeringen som vi gemensamt beslutade om under den förra mandatperioden här i riksdagen.
Däremot vill jag också vara tydlig om att med de bestämmelser som gäller i dag i miljöbalken har vattenkraftsproducenterna skyldighet att genomföra åtgärder för att säkra fiskens vandring och överlevnad. Det är i domstol de tillstånden prövas och också i domstol som man i varje enskilt fall avgör vilka villkor som ska gälla. Nu ska ju bestämmelserna omprövas. Nu ska nya tillstånd prövas och besluten snabbas på. Det är därför som vi också har sett till att få fram nya förslag från Miljöprocessutredningen även om dessa förslag kommer först i december i år.
Jag vill vidare vara tydlig om att det är fel att ge bilden av att de små vattenkraftverken nu står inför en stor utbyggnad. Det sker en viss utbyggnad, inte alls dramatisk. När det gäller vattenkraften som helhet är det inte heller någon stor utbyggnad som förestår. Däremot föreligger det en omprövning av tillstånden för de verksamheter som redan är i gång, och där vill vi få de här förbättringarna. Det har också varit uppe i Högsta domstolen och prövats vad de nya reglerna faktiskt innebär. I domen där kunde man konstatera att det är skadorna och olägenheterna för miljön som överväger i lagprövningsprocessen. Därför är det i grunden också mycket restriktiva bestämmelser som gäller.
Rune Wikström ställde frågan till mig om vi kunde påskynda tillkomsten av fiskvandringsvägar. Dels är ju själva initiativet att se över lagstiftningen ett sådan steg, dels är de pilotprojekt som pågår med uppdrag till länsstyrelserna andra exempel på åtgärder som vi genomför. Vi kommer också att återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som ger ytterligare möjligheter till följd av de förslag som utredningen lägger fram framöver.
Anf. 87 WIWI-ANNE JOHANSSON (v):
Herr talman! Det var trevligt att få lite medhåll, åtminstone i sakfrågan, av Rune Wikström, moderat. Det är inte alltid så.
Sedan vänder jag mig till miljöministern. Alla kraftbolag åläggs i lag att man ska bygga och se till att det finns vandringsvägar. Jag har tittat på flera ställen. I Ångermanälven vid Sollefteå finns det till exempel inga laxtrappor. Där finns ingenting.
Sedan säger miljöministern, när det gäller den småskaliga vattenkraften, att det inte ska till någon stor utbyggnad. I svaret sade miljöministern också att beslut om en sådan utbyggnad fattas i domstol. Det är ingenting som regeringen kan eller bör lägga sig i. Det är precis det som regeringen har gjort.
Genom att införa de gröna certifikaten gör man det mycket mer ekonomiskt fördelaktigt. Då sätts den normala prövningen ur spel. De här subventionerna läggs i vågskålen när man ska beräkna vinsten. Och då pratar jag om vinst för redan i dag väldigt penningstinna kraftbolag som Vattenfall, Fortum, Eon, Statkraft med flera. Då gynnas de i miljödomstolarna.
Den här subventionen behövs ju inte. Jag kan inte förstå detta. Man har helt ändrat åsikt. Tidigare var det bara Socialdemokraterna som ville ha gröna certifikat.
Sedan gäller det de äldre tillstånden. Ja, det finns jättemånga problem. Det är också väldigt dyrbara och långa processer för att ompröva vattendomar. Därför kanske man skulle kunna förenkla processen när man tittar på vattendrag efter vattendrag. Det skulle kunna vara ett sätt att se hur det hela hänger ihop.
Miljöministern säger att det är en omprövningsprocess som går långsamt, och det är någonting man vill åtgärda. Det är jättebra, men då kan ju också kraftföretagen med sina miljardvinster vara med och betala för de ökade resurser som behövs på Fiskeriverket, på Kammarkollegiet, på Naturvårdsverket, för att inte tala om länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Det handlar alltså om att prioritera resurser till detta. Då kan ju kraftbolagen vara med och betala för detta.
Det som också behövs, tycker jag, är ett politiskt uppdrag till myndigheterna att göra en kartläggning av alla vattendomar. Man skulle kunna göra en prioriteringslista och se i vilken ordning som de bör omprövas och verkligen se till att en fullständig omprövning görs inom till exempel en femårsperiod. Och pengarna till detta skulle kunna tas där pengarna finns, hos kraftbolagen.
Jag tycker att det är läge för miljöministern att gå hem och göra om och ta bort möjligheten att använda de gröna certifikaten, så att de rika kraftbolagen inte ska bli ännu mer rika och naturvärdena bli allt färre. Det är naturvärden som vi aldrig kan återskapa hur många vandringsvägar vi än ser till att skapa för fiskarna.
Bygg inte ut! Förstör inte det som ännu inte är förstört!
Anf. 88 RUNE WIKSTRÖM (m):
Herr talman! Ministern måste ha förståelse för att kustens fiskare har väldigt svårt att få den här ekvationen att gå ihop. Man hindrar fiskarna i det småskaliga kustfisket från att fiska. Sedan fortsätter massakrerna i kraftverken. Ministern måste ha en förståelse för att kustens fiskare har svårt att förstå det.
Men nu får vi hoppas att den utredning som är tillsatt kommer fram till någonting positivt så att det går att sätta in snabba åtgärder, så att det blir ett slut på de här massakrerna.
Anf. 89 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):
Herr talman! Wiwi-Anne Johanssons uppmanar mig att ta bort de gröna elcertifikaten till utbyggnaden av mindre vattenkraft. Jag delar inte den uppfattningen. Jag tycker tvärtom.
I ett läge när Sverige ska göra en utbyggnad av den förnybara energin ska vi ta vara på alla möjligheter att göra det inom de ramar som miljön sätter. Fördelen med den väg vi nu väljer är att vi också gör ändringar i bestämmelserna i miljöbalken, så att vi får en så god produktionskapacitet som möjligt i existerande vattenkraftverk.
Poängen är just att ta vara på de vattenkraftverk som redan har byggts och utnyttja den produktionen bättre. På det sättet får vi fram mer förnybar energi men minskar behovet av andra typer av utbyggnader. Jag tycker att det är en klok väg att gå. Den är bra för miljön. Den är bra för uthållig energiförsörjning och just för det miljömässigt riktiga målet att bygga ut den förnybara energin.
Sedan tycker Wiwi-Anne Johansson att kraftbolagen ska vara med och betala för åtgärder. Det tycker jag i grunden också. Men det sker ju just genom lagstiftningen. Nu kommer dessutom omprövningar att ske av gamla tillstånd. Då prövas också möjligheten att omfördela kostnader, att lägga på en större kostnad. Men det är beslut som enligt lagstiftningen tas i domstolen.
Jag tycker att det är en riktig ordning att det är så. Jag kommer inte att vilja att vi skapar parallella system där man å ena sidan fattar beslut i domstol och å andra sidan låter regeringen eller andra organ ingripa och bestämma om andra regler.
Möjligheten att påskynda besluten ligger framför allt i att skapa till exempel en omprövning av alla vattendomar inom ett vattensystem i ett sammanhang. Det är möjligt i de sammanhang där parterna är överens om det. Naturvårdsverket har fått medel för att främja en sådan utveckling i områden. Nu kommer vi att följa deras möjligheter att snabba på den typen av process.
Till sist vill jag bara till Rune Wikström säga: Det låter sig sägas att det sker massakrer av fisk i vattenkraftverken. Jag tycker att det ska bli ett nöje att följa med Rune Wikström och lyssna på hur Rune Wikström låter i de lägen när han försvarar de beslut som Moderaterna är med och fattar både i regeringen och i riksdagen. Då kanske det inte är lika enkelt att uttrycka sig så lättvindigt och att låta som att det är ministerns uppfattning. Det är regeringens och riksdagsmajoritetens uppfattning.
Anf. 90 WIWI-ANNE JOHANSSON (v):
Herr talman! När det gäller att vi ska vara med och bidra till förnybar energi har vi säkert inte olika uppfattningar. Men om man ska massakrera, enligt Rune Wikströms sätt att uttrycka det, en massa fisk på vägen dit tycker jag kanske inte att det är det ultimata sättet att göra det på, eftersom man förstör så mycket och åstadkommer så lite.
Det var väldigt tråkigt att höra att det är ministerns bestämda uppfattning att vi ska ha de gröna certifikaten. Det är ju just genom de gröna certifikaten som det blir intressant att bygga ut den småskaliga vattenkraften.
Jag tycker förresten att man ska utnyttja de befintliga vattenkraftverken bättre, där naturvärden redan är förstörda. Det är helt okej. Men ministern sade också att kraftbolagen är ålagda att se till att det finns fiskvandringsvägar. Varför kan vi då hitta ett antal sådana ställen där det inte finns?
Är det så att miljödomstolen och vattendomarna i så fall är så generösa att man tillåter att detta inte sker? Då borde väl miljöministern tycka att det är intressant att titta över dem, för då borde det vara fel någonstans.
Jag ser inte att till exempel föreningen Rädda Röån i den här diskussionen har någon anledning att bli mindre rädd för att man ska bygga ut där.
Det finns en annan dimension också. Många av de här småskaliga vattenkraftverken finns i norra delarna av Sverige, där man skulle behöva utveckla fisketurism, där man har stort behov av nya jobb. De möjligheterna försvinner om man låter bygga ut den småskaliga vattenkraften. Det tycker jag vore väldigt tråkigt.
Anf. 91 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):
Herr talman! Wiwi-Anne Johansson säger att vi inte har olika uppfattning om utbyggnaden av förnybar energi. Just i den här debatten har Wiwi-Anne Johansson använt mesta delen av tiden till att säga att hon faktiskt har lägre ambitionsnivå när det gäller en del av den förnybara energin.
När det gäller massaker av fisk tror jag att det har framgått av den här debatten att inte jag heller accepterar någon allmän massaker av fisk. Däremot tyckte jag att det var ett vårdslöst sätt att uttrycka sig med tanke på hur processen ser ut när det gäller att fastställa vattendomar. Jag noterar att just det uttryckssättet var något av en favorit för Wiwi-Anne Johansson.
När det gäller kraftbolagens skyldighet att betala är det bara att konstatera att när man omprövar äldre tillstånd är tillståndshavaren skyldig att betala till det allmänna fiskeintresset och tåla en förlust på mellan 5 och 20 procent utan ersättning. Det är just den bestämmelsen som möjliggör att ålägga kostnader.
När det gäller möjligheten att åstadkomma mer vandringsvägar vid alla vandringshinder har vi varit överens om här i riksdagen, allianspartierna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att ge möjlighet att pröva byggandet av vandringsvägar för fisk vid alla vandringshinder. Den frågan ligger nog hos Miljöprocessutredningen att föreslå åtgärder kring. Det väntar jag på för att sedan kunna lägga fram förslag till åtgärder här i riksdagen. Jag hoppas att vi ska hitta en bra lösning med utredningens hjälp.
Överläggningen var härmed avslutad.